Delat barnbidrag

PUBLICERAD 2016-12-09

Den 1 mars 2014 infördes nya regler om delat barnbidrag. Huvudregeln är att barnbidraget ska delas mellan föräldrarna, om de inte har anmält vem av dem som ska vara mottagare. Det är endast föräldrar med gemensam vårdnad som kan dela på barnbidraget. Om en förälder har ensam vårdnad får den föräldern också hela barnbidraget. Det är därför endast föräldrar med gemensam vårdnad som ingår och analyseras i denna uppföljning.

De nya reglerna ska tillämpas för barn som är födda den 1 mars 2014 eller senare. De gäller också för barn som adopteras eller blir försäkrade i Sverige efter lagändringen. De nya reglerna gäller också för barn som är födda före den 1 mars 2014 om det görs en anmälan om ändring av bidragsmottagare.

Eftersom så kort tid gått sedan reglerna infördes går det ännu inte att studera de sammantagna effekterna av reformen, men denna rapport utgör en första uppföljning.

Uppföljningen visar att:

  • Fler än hälften av föräldrarna delar på barnbidraget för barn födda efter lagändringen, men många ändrar så att hela barnbidraget betalas till mamman.
  • Många föräldrar verkar vara överens om mottagare av barnbidraget, men det förekommer också konflikter om barnbidrag.
  • Simuleringar som gjorts visar att reformen beräknas öka inkomstskillnaderna mellan mammor och pappor med 3–4 procentenheter när reformen har fått fullt genomslag. Andelen ekonomiskt utsatta bland ensamstående kvinnor med barn folkbokförda i hushållet beräknas också öka.
  • Försäkringskassans handläggning har blivit mer komplicerad och mer manuell efter lagändringen.
  • Handläggningen av flerbarnstillägg har blivit mer komplicerad efter lagändringen.

ISF rekommenderar att:

  • Reglerna om flerbarnstillägg bör ses över eftersom lagändringen har gjort dem mer komplicerade och svårare att tillämpa, svårare att förklara för föräldrar samt gett upphov till en omfattande manuell administration för Försäkringskassan.

ISF anser att det finns anledning att överväga om:

  • Försäkringskassan ska informera sammanboende föräldrar som har delat barnbidrag men vill att en förälder ska få hela barnbidraget om möjligheten att själva omfördela det inom familjen, eftersom detta skulle minska Försäkringskassans administration och förenkla för föräldrar.
  • Försäkringskassan ska tydliggöra att föräldrar kan göra en gemensam anmälan istället för att en förälder gör en enskild anmälan om att dela barnbidraget i de fall föräldrarna är överens detta eftersom det skulle leda till snabbare beslut för föräldrarna och en mer effektiv handläggning för Försäkringskassan.

Utbetalningen av barnbidrag har blivit mer jämställd till följd av lag-ändringen om delat barnbidrag. I december 2015 delades barnbidraget för 56 procent av alla barn födda efter lagändringen den 1 mars 2014. Men många väljer att barnbidraget betalas i sin helhet till en förälder, oftast till mamman.

Denna uppföljning visar också att det är en högre andel av de föräldrar som får sitt första barn efter lagändringen som delar på utbetalningen av barnbidraget, än föräldrar som har barn sedan tidigare.

Många föräldrar verkar vara överens om vem som ska få utbetalningen av barnbidraget. Detta gäller framför allt sammanboende föräldrar, men även särlevande föräldrar gör ofta en gemensam anmälan om barnbidrag.

Även om det finns indikationer på att många föräldrar är överens om att dela på barnbidraget förekommer det att föräldrar har invändningar mot att dela bidraget. Intervjuer med samtalsledare för sam-arbetssamtal hos kommunerna och handläggare på Försäkringskassan visar att de upplever att det förekommer konflikter om barnbidrag mellan särlevande föräldrar även efter lagändringen. Men de upplever också att argumenten har ändrat karaktär, från att tidigare handla om att en förälder kunde motsätta sig en delning av barnbidraget till att nu handla om hur mycket barnet bor hos respektive förälder och om ekonomiska frågor, exempelvis vem som står för kostnaderna för barnet.

I en situation när föräldrar är särlevande och en av dem gör en enskild anmälan om delat barnbidrag inkommer den andra föräldern med invändningar i knappt 20 procent av ärendena. Det visar den ärendegranskning av 124 ärenden om delat barnbidrag som ISF har genomfört. Invändningarna gäller oftast att föräldrarna inte är överens om hur mycket barnet bor hos respektive förälder. Även ekonomiska argument förekommer som invändning mot att dela barnbidraget.

Men det går inte att dra slutsatsen att föräldrarna är överens enbart till följd av en avsaknad av invändningar. Däremot kan avsaknaden av invändningar i en så stor andel av ärendena tyda på de nya reglerna är tydliga i att barnbidraget ska delas vid växelvist boende.

Reformen om delat barnbidrag har en omfördelande effekt från kvinnor med barn till män med barn. Det beror på att mammor i de allra flesta fall var mottagare av hela barnbidraget före reformen och att barnbidraget efter reformen i högre grad delas mellan föräldrarna när de har gemensam vårdnad om barnet. Reformen beräknas öka de genomsnittliga inkomstskillnaderna mellan kvinnor med barn och män med barn med 3–4 procentenheter när reformen har fått fullt genomslag.

Reformen om delat barnbidrag beräknas på sikt leda till lägre ekonomisk standard för ensamstående kvinnor med barn. Ensamstående män med barn beräknas däremot få ökad ekonomisk standard. Dessa resultat uppkommer trots att fler ensamstående kvinnor med barn beräknas få ekonomiskt bistånd från kommunen som en följd av lag-ändringen. Andelen ekonomiskt utsatta bland de ensamstående kvinnorna med barn beräknas bli 1–2 procentenheter högre när reformen har fått fullt genomslag.

Handläggningen av barnbidrag har blivit mer komplicerad efter lag-ändringen. En orsak är att Försäkringskassan måste utreda barnets boende när en av föräldrarna gör en egen anmälan om delat barn-bidrag och föräldrarna har olika syn på om barnet bor växelvis eller inte. Dessa utredningar kan vara både svåra och tidskrävande och behöver hanteras manuellt.

Handläggningen av barnbidrag har blivit mer manuell efter lagändringen bland annat på grund av att föräldrars gemensamma anmälningar om ändring av bidragsmottagare har blivit många fler.

Reglerna om flerbarnstillägg har blivit svårare att tillämpa för Försäkringskassan och svårare att förklara för föräldrar efter lagändringen. Flerbarnstillägget kräver också en omfattande manuell administration. Det beror bland annat på reglerna om fördelning av flerbarnstillägg. Det gäller exempelvis ombildade familjer, där en förändring för ett barn kan påverka flerbarnstillägget i flera familjer. Ett annat problem är att det finns flerbarnstillägg som IT-systemet inte klarar av att hantera, och i vissa av de ärendena behöver en manuell utbetalning göras månadsvis. I bland kan det handla om ett proportionerat flerbarnstillägg på enbart 38 kronor per månad, varje månad.

  • ISF Granskar och analyserar
  • Barn och familj
  • Barnbidrag
  • Jämställdhet
  • Regeringsuppdrag
  • ISF RAPPORT 2016:15

  • FÖRFATTARE

    Lena Birkelöf

    Carina Nägling

    Helena Persson Schill

    Simon Bjurström

    Elin Carlström

    Åsa Forsell

    Nicklas Korsell

    Mirjam Wentzel

    Charlotta Örn