Att adoptera – en ekonomisk fråga

PUBLICERAD 2016-09-26

Internationella adoptioner har förekommit i stor skala i Sverige sedan 1960-talet. År 1989 infördes ett adoptionsbidrag för att ekonomiskt underlätta adoption. Adoptionsbidraget har över tid och mellan ursprungsländer täckt olika stor del av hela kostnaden för adoptionen. Denna rapport undersöker vilka grupper som adopterar samt om adoptionsbidraget påverkar detta beslut.

De resultat som presenteras i rapporten visar att benägenheten att genomföra en internationell adoption är relaterat till hushållens ekonomiska situation. Att adoptera från ett annat land är kostsamt och det är främst hushåll från den högsta inkomstkvintilen i samhället som adopterar, det vill säga den femtedel som har högst inkomst. Detta gäller såväl för de som adopterar ett första som ett andra barn.

Benägenheten att adoptera är högre ju mer av adoptionskostnaden som adoptionsbidraget täcker. Resultaten visar att benägenheten att adoptera ökar mer för hushåll i de mellersta inkomstgrupperna än i de högsta när bidraget täcker större del av adoptionskostnaden.

Den ökning av adoptionsbidraget som har genomförts visar sig också ha haft större betydelse för benägenheten att adoptera för hushåll i de mellersta och lägre inkomstgrupperna, jämfört med hushåll i den högsta inkomstgruppen. Detta indikerar att adoptionsbidraget har en omfördelande effekt, det vill säga att det ökar möjligheterna att kunna adoptera för de hushåll som inte har starkast ekonomi.

Resultaten är tydligast gällande adoption av ett första barn. En förklaring till att tydliga resultat inte kan visas för hushåll som adopterar ett andra barn, kan vara att det är få hushåll som adopterar ett andra barn. Antalet reduceras ytterligare då samtliga som adopterar delas upp i grupper efter inkomst, efter vilket år adoptionen genomförs och från vilka land adoptionen skett.

Kostnaden för att adoptera har ökat över tid medan bidraget har legat på samma nivå sedan 2001. Resultaten från denna studie stödjer en höjning av bidraget. Dessutom bör det övervägas om adoptionsbidraget löpande bör räknas upp, i syfte att bidraget inte ska urholkas. Detta skulle kunna göras antingen mot kostnadsutvecklingen för internationella adoptioner eller mot inflationsutvecklingen via konsumentprisindex. ISF föreslår också att en inkomstprövning av bidraget bör utredas i relation till de syften som bidraget har. Den här studien indikerar att det är viktigt att reglerna vid en eventuell inkomstprövning är tydliga, eftersom en förutsägbar nivå på bidraget kan ha positiva effekter på möjligheten att adoptera.

  • ISF Granskar och analyserar
  • Barn och familj
  • Adoptionsbidrag
  • Egeninitierat
  • ISF RAPPORT 2016:9

  • FÖRFATTARE

    Cecilia Enström Öst

    Ann-Zofie Duvander