Nekad sjukpenning för inrikes och utrikes födda

PUBLICERAD 2016-04-07

ISF har granskat hur andelen avslag på ansökan om sjukpenning skiljer sig åt mellan personer som är inrikes födda och personer födda i andra delar av världen. Gruppen som är födda i Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet samt Afrika söder om Sahara har högst andel avslag på ansökan om sjukpenning. Lägst andel avslag har inrikes födda och födda i övriga Norden. Faktorer såsom ålder, utbildningsnivå, yrke, arbetsmarknadssektor och inkomst kan endast till liten del förklara de skillnader som finns i avslagsfrekvens mellan inrikes födda som grupp och gruppen utrikes födda. Syftet med granskningen är att öka förståelsen för och kunskapen om varför andelen avslag på ansökan om sjukpenning skiljer sig åt mellan försäkrade som är inrikes födda och försäkrade födda i andra delar av världen.

De allra flesta som omfattas av den allmänna sjukförsäkringen och ansöker om sjukpenning beviljas förmånen. Det gäller både inrikes och utrikes födda. Andelen avslag på ansökan om sjukpenning är liten och har dessutom sjunkit kraftigt under de senaste åren. Skillnaden i avslagsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda har dock legat på ungefär samma nivå under åren 2010─2014.

En separat analys av utrikes födda som grupp visar att en person som bosatte sig i Sverige efter 30 års ålder har större sannolikhet att få avslag på ansökan om sjukpenning jämfört med en person som bosatte sig före 10 års ålder, efter det att hänsyn tagits till observerade bakomliggande faktorer.

Granskningen visar att en svag anknytning till arbetsmarknaden är vanligt förekommande för försäkrade som får avslag på sin ansökan om sjukpenning. Personer som är födda i Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet har en sämre förankring på arbetsmarknaden än inrikes födda. För personer som är arbetslösa ska arbetsförmågan bedömas mot arbeten som normalt förekommer på arbetsmarknaden, inte gentemot specifika arbetsuppgifter som är fallet för anställda. Det har till följd att kraven för att beviljas sjukpenning för den som är arbetslös är högre än för den som har ett arbete. Den högre arbetslösheten bland personer födda i Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet än bland inrikes födda leder sannolikt till den högre andelen avslag på ansökan om sjukpenning.

I granskningen identifierades ytterligare faktorer som kan ge en ökad förståelse för orsaken till skillnaderna i andelen avslag. Läkarintyg som har utfärdats av vissa läkare förekommer i en stor andel av ärendena med avslag för personer födda i Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet. Att ha ett läkarintyg från någon av dessa läkare ökar sannolikheten för att få avslag. Försäkringskassan har en särskild handläggning av ärenden där de försäkrade har läkarintyg från dessa läkare. Anledningen är misstanke om att läkarna inte har grundat läkarintygen på en korrekt bedömning. Det finns dock en risk för att besluten inte blir rättssäkra när ärendena handläggs utifrån ett kontrollperspektiv som enbart baseras på vilken läkare som har utfärdat läkarintyget.

Granskningen visar också att det finns vissa brister i Försäkringskassans utredningar i de fall som inrikes födda beviljas sjukpenning och har ett läkarintyg som baseras på en telefonkontakt med läkaren. Granskningen visar också att det finns brister i utredningarna som avser personer födda i Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet som får avslag på ansökan om sjukpenning. Om Försäkringskassan i större utsträckning hade utrett varje ärende som dess beskaffenhet kräver, skulle sannolikheten öka för att besluten blir mer välgrundade vilket kan öka rättssäkerheten. Att utreda varje ärende grundligt är emellertid resurskrävande. Det är därför angeläget att Försäkringskassan säkerställer att handläggarna har en rimlig mängd ärenden att handlägga.

  • ISF Granskar och analyserar
  • Sjukförmåner
  • Rättssäkerhet och kontroll
  • Sjukpenning
  • Egeninitierat
  • Pensionsmyndigheten
  • ISF RAPPORT 2016:5

  • FÖRFATTARE

    Martin Söder

    Åsa Barat Ullenius

    Ola Leijon

    Malin Josephson

    Niklas Österlund