Kvalitet i underhållsstöd

PUBLICERAD 2015-04-26

Underhållsstöd är en förmån som Försäkringskassan betalar ut till barn med särlevande föräldrar. Stödet lämnas till barn som inte får bidrag till sin försörjning från den förälder som barnet inte bor tillsammans med, så kallat underhållsbidrag. I den här rapporten redovisas ISF:s granskning av om Försäkringskassans handläggning av underhållsstöd sker på ett enhetligt, effektivt och rättssäkert sätt. Granskningen har skett på uppdrag av regeringen.

Underhållsstöd och underhållsbidrag styrs av två parallella regelverk som inte är beroende av varandra, även om de har ett visst samband. Underhållsstöd är ett offentligrättsligt bidrag som syftar till att garantera barn till särlevande föräldrar en viss försörjning. Konstruktionen av underhållsstödet medför vissa konsekvenser för Försäkringskassans handläggning av stödet.

Granskningen visar att Försäkringskassans utredningar av om förutsättningarna för rätten till underhållsstöd är uppfyllda till viss del skiljer sig åt. I utredningar om såväl barns boende som föräldrars särboende finns skillnader i tillvägagångssätt, både när det gäller vilka uppgifter som inhämtas samt från vem och på vilket sätt uppgifter inhämtas. I bedömningar av barns boende och föräldrars särboende har folkbokföringen en avgörande betydelse. Granskningen visar dock att det kan finnas anledning att ifrågasätta om uppgiften om folkbokföring ska tillmätas en sådan avgörande betydelse när det gäller att utreda boendesituationer.

Ett av målen i Försäkringskassans regleringsbrev är att få fler föräldrar att reglera underhållet själva. Försäkringskassan har sedan ett par år arbetat aktivt med att kontakta bidragsskyldiga föräldrar för att informera och uppmana dem att i större utsträckning betala direkt. Åtgärder för att öka direktbetalningen har dock inte utvärderats i tillräcklig omfattning för att det ska gå att uttala sig om vilka konsekvenser arbetssättet har medfört. Granskningen visar även att Försäkringskassans hantering till viss del bidrar till att upprätthålla normen att underhållsskyldiga föräldrar bara behöver betala ett underhåll som motsvarar underhållsstödsbeloppet. Det vanligaste förekommande betalningsbeloppet för bidragsskyldiga föräldrar är det maximala beloppet 1 273 kronor.

I underhållsstödet är andelen avslag cirka 18 procent. Ungefär en tredjedel av avslagen görs med anledning av att den andra föräldern betalar underhåll direkt. Andra orsaker till avslag är att barnet inte bor varaktigt med föräldern som ansöker om underhållsstöd eller att barnet inte är folkbokfört på samma adress som den föräldern. Ett ytterligare skäl till avslag är att föräldrarnas särboende inte är styrkt. Resultatet av granskningen indikerar att Försäkringskassan i vissa fall avslår ansökan innan förhållandena i det enskilda ärendet är tillräckligt utredda.

När ett barn har beviljats fullt underhållsstöd ska den bidragsskyldiga föräldern betala tillbaka hela eller delar av det stöd som har lämnats. Granskningen visar att fastställandet av betalningsskyldighet och andra delar av hanteringen av inbetalning och skulder inte prioriteras.

I utredningen av om förutsättningarna för rätt till underhållsstöd är uppfyllda ska båda föräldrarna få tillräckliga möjligheter att yttra sig och tillvarata sin rätt. I granskningen har det framkommit att det kan finnas anledning att se över om den information som Försäkringskassan lämnar är tillräcklig för att föräldrarna ska kunna hävda sin rätt.

Granskningen av styrningen av underhållsstöd visar att det finns ett glapp i organisationen mellan den centrala styrningen och de lokala enheter som tillämpar bestämmelserna. Det finns inte någon centralt samlad och systematiserad information om hur bestämmelserna eller de styrande dokumenten följs samt de svårigheter och problem som finns i tillämpningen. Det finns inte heller någon samlad bild av kvaliteten i utredningar och beslut.

Från centralt håll följs inte kvaliteten i beslutsunderlag och beslut upp sedan den tidigare uppföljningen avskaffades i slutet av år 2012. För tillfället görs lokala uppföljningar av den rättsliga kvaliteten och beslutskvaliteten. På central nivå finns ett nytt kvalitetsutvecklingssystem som ännu inte är implementerat för underhållsstöd. Även med det nya systemet finns det dock en risk att glappet mellan lokal och central nivå kvarstår. Det krävs tydliga strukturer och kanaler för att tillvarata och förmedla information om uppföljning och kvalitet i beslut, beslutsutfall och problem kring tillämpningen av underhållsstöd.

  • ISF Granskar och analyserar
  • Barn och familj
  • Rättssäkerhet och kontroll
  • Underhållsstöd
  • Regeringsuppdrag
  • ISF RAPPORT 2015:3

  • FÖRFATTARE

    Charlotta Örn

    Carina Nägling

    Mirjam Wentzel