Tjugo år av socialförsäkringsnämnder

PUBLICERAD 2014-06-11

Socialförsäkringsnämnderna avskaffades i januari år 2008 och hade då funnits i 20 år. Nämnderna fattade beslut om flera av de ersättningar som betalas ut av Försäkringskassan, bland annat sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension). I dag är det tjänstemän vid Försäkringskassan som fattar beslut om dessa ersättningar. I nämnderna ingick både ledamöter som nominerades av de politiska partierna och av organisationerna på arbetsmarknaden. Ledamöterna skulle emellertid inte företräda sitt partis eller sin organisations intresse utan vara allmänhetens företrädare. Regeringen förväntade sig att rättssäkerheten och effektiviteten skulle öka genom att socialförsäkringsnämnderna avvecklades.

Syftet i rapporten är att studera om det politiska inslaget i nämnderna hade någon betydelse för vilka beslut som fattades i nämnderna. Fanns det skillnader i benägenheten att bevilja sjuk- och aktivitetsersättning beroende på vilket partipolitiskt block som var i majoritet i nämnden? Rapporten beskriver socialförsäkringsnämnderna utifrån partipolitisk sammansättning, politisk majoritet och majoritetsbyten över tid. För varje nämnd har ledamöternas nominerande partier kodats och den politiska majoriteten i varje nämnd har definierats som höger- eller vänsterblock.

Två olika tillvägagångssätt har använts för att analysera betydelsen av det politiska inslaget i nämnderna. Med hjälp av en över tid-ansats studeras effekten av det politiska inslaget genom jämförelser av antalet nybeviljanden av sjuk- och aktivitetsersättning före och efter majoritetsskiften. I en experimentansats har ett litet urval nämnder i Skåne län studerats där den försäkrades lokalkontor var kopplat till två nämnder med olika politisk majoritet. Eftersom fördelningen av ärenden mellan dessa nämnder skedde utifrån vilken dag i månaden individen var född är utvärderingssituationen att likställa med ett randomiserat experiment.

Rapportens huvudresultat är att den politiska sammansättningen inte fick genomslag i socialförsäkringsnämndernas beslut. Det går inte att urskilja några systematiska skillnader mellan nämnder med olika politisk majoritet. Även om förutsättningarna för lekmannainflytandet varierar mellan olika sektorer, kan resultatet från undersökningen hävdas ha relevans för den diskussion som pågår inom andra områden än socialförsäkringssektorn. Lekmannanärvaron påverkar en verksamhet i ett antal olika avseenden – rättssäkerhet, legitimitet och effektivitet – och det finns mot bakgrund av de resultat som redovisas här anledning att grundligt analysera konsekvenserna innan beslut om förändrad regim fattas.

Tjugo år av socialförsäkringsnämnder – Datainsamling, metod och nämndernas politiska sammansättning

  • ISF Granskar och analyserar
  • Socialförsäkring
  • Styrning och administrativ effektivitet
  • Egeninitierat
  • Försäkringskassan
  • ISF RAPPORT 2014:8

  • FÖRFATTARE

    Nina Granqvist

    Pathric Hägglund

    Stina Simonsson