ISF Rapport 2013:18 Publicerad 2013-12-10

Vårdbidrag och framtida inkomster

Studien undersöker hur kvinnor och mäns arbetsutbud, sjukskrivning och ekonomiska situation i övrigt påverkas när de får ett barn med särskilda behov. I undersökningen identifieras dessa barn genom att föräldrarna får vårdbidrag för barnet. Vårdbidraget är ett ekonomiskt stöd till föräldrar vars barn har en funktionsnedsättning eller är långvarigt sjuka och behöver särskild tillsyn och vård i minst sex månader. Antalet mottagare av vårdbidrag har i det närmaste fördubblats sedan mitten av 1990-talet. År 2012 mottog 46 000 föräldrar vårdbidrag.

Huvudresultaten är att det finns effekter i form av ett ändrat förvärvsmönster för föräldrarna. Jämfört med andra föräldrar är det en lägre andel mammor som förvärvsarbetar om barnet har särskilda behov, och efter ett par år är andelen pappor som förvärvsarbetar högre. I relation till jämförbara föräldrar har mammorna en lägre arbetsinkomst under hela uppföljningsperioden, medan pappors arbetsinkomst är lägre fram till och med det fjärde året för att därefter vara samma som för jämförbara pappor. För mammor är skillnaderna i sysselsättningsgrad och arbetsinkomst betydande och bestående under lång tid. Sjukskrivningsnivån är också högre än bland jämförbara föräldrar om barnet har särskilda behov. Det är också mer sannolikt att mammorna blir förtidspensionerade (får sjuk- och aktivitetsersättning). Båda föräldrarna har dessutom i genomsnitt ett större uttag av tillfällig föräldrapenning för vård av barn om barnet har särskilda behov.

En analys utifrån föräldraparets tidigare inkomstnivå, innan barnet föds, visar att mammor förvärvsarbetar mindre till följd av barnets särskilda behov, men effekten är olika beroende på den tidigare inkomsten. Vissa inkomstgrupper minskar sin sysselsättningsgrad mer än andra, främst dem med låg- och mellaninkomst. Höginkomsttagarkvinnor minskar främst sin arbetstid. Den högre sysselsättningsgraden bland pappor med barn med särskilda behov gäller dem med låg inkomst, medan övriga pappor påverkas genom minskad arbetstid. Resultaten visar att föräldrarnas inbördes inkomstskillnader spelar viss roll. En trolig tolkning är att föräldrar som får ett barn med funktionsnedsättning kompenserar för varandras förvärvsarbete för att på så sätt motverka minskad hushållsinkomst.

Undersökningen visar även att föräldrar som får ett barn med särskilda behov med högre sannolikhet väljer att skaffa ett nytt barn en kort tid efteråt, men även att risken för separation ökar.

Denna undersökning bekräftar resultat från tidigare studier som visar att mammor påverkas genom att de minskar sitt arbetsutbud om barnet har särskilda behov. Det extra vårdbehovet hos barnet har en större påverkan på föräldrar (främst mammor) med låga inkomster, vilka vanligtvis också har en svag ställning på arbetsmarknaden.

Undersökningen bygger på data från Försäkringskassans datalager Store, där uppgifter om vårdbidrag finns från och med 1994, från Försäkringskassans analysdatabas Midas och från Socialstyrelsen. Urvalet innehåller barn födda 2001-2005.

Summary in EnglishPDF