Sök på webbplatsen

Inkomstens betydelse för tandvårdskonsumtion

Rapport 2016:12

Det är ett väldokumenterat mönster att personer med högre inkomster i genomsnitt också har bättre hälsa. Det saknas dock en heltäckande bild av vad som orsakar mönstret och det saknas generellt data över hälsobeteenden. Därför är lite känt om hur relationen mellan socioekonomisk status och investeringar i hälsa faktiskt ser ut. Syftet med den här studien är att undersöka betydelsen av socioekonomisk status, mätt med livsinkomster, för en dimension av människors hälsobeteenden, nämligen tandvårdskonsumtion.

Analysen bygger på registerdata från bland annat Försäkringskassans Tandvårdsregister och omfattar personer i åldern 35–64 år som konsumerat tandvård under perioden juli 2008–december 2011. Orsaken till att studien fokuserar på personer i det åldersspannet är att man i den åldern i regel har avslutat eventuell utbildning och påbörjat sin yrkesbana. Detta innebär i sin tur att livsinkomstprofilen, det vill säga nivån på de inkomster personen kommer att tjäna under sitt liv, och andra dimensioner av socioekonomisk status kan betraktas som bestämda. Genom att studera tandvård blir dessutom riktningen på orsakssambandet tydligt, eftersom tandvårdskonsumtion i vuxen ålder har försumbar (om någon) effekt på livsinkomster eller socioekonomisk status.

Analysen visar att såväl tandhälsa som tandvårdskonsumtion ökar med individens livsinkomst. Tandhälsan försämras snabbare för de i botten av inkomstfördelningen, det vill säga de med lägst inkomster, jämfört med de i toppen. Därtill ökar skillnaderna i både tandhälsa och tandvårdskonsumtion mellan olika inkomstgrupper avsevärt över livet. Effekten av inkomst på tandvårdskonsumtion ökar dessutom när analysen tar hänsyn till tandhälsa, det vill säga när tandvårdskonsumtionen jämförs mellan personer med olika inkomster men liknande tandhälsa. Detta resultat är i linje med att personer med högre livsinkomster även tidigare har konsumerat mer tandvård och att betydelsen av inkomst därför underskattas när analysen inte kontrollerar för tandhälsa. Effekten av inkomst på tandvårdskonsumtion ökar även med ålder. Från medelåldern fram till åren före pension ökar effekten av inkomst med en faktor på 9,6. Detta innebär att effekten av inkomst på tandvårdskonsumtion är nästan tio gånger högre bland de som är 60–64 år än bland de som är 40–44 år. Tandvårdskonsumtion utgör endast en dimension av en individs hälsobeteende. Resultaten indikerar därför att effekten av socioekonomisk status på hälsobeteenden kan vara betydande i andra dimensioner, sett ur ett livstidsperspektiv.

Studiens resultat illustrerar tydligt hur skillnader i tandhälsa relaterat till livsinkomster ökar över livet. Studien kan inte identifiera vilken eller vilka mekanismer som ger upphov till det dokumenterade mönstret för tandhälsans utveckling. Resultaten ger dock stöd för att skillnader i beteendemönster kan vara en sådan mekanism. Samtidigt visar den nationalekonomiska forskning som studerar effekten av förmögenhetschocker i form av exempelvis lotterivinster att ökade ekonomiska resurser i sig inte verkar ha någon effekt på hälsa. I linje med tidigare forskning pekar resultaten mot att ett utjämnande av livschanser sannolikt är det mest effektiva sättet att motverka hälsoklyftor senare i livet.

Författare

Gabriella Chirico Willstedt

Publicerad: oktober 2016

Postadress: Box 202, 101 24 Stockholm

Besöksadress: Fleminggatan 7, Stockholm (reception) | Lilla Bommen 1, Göteborg

Telefon: 08-58 00 15 00

Fax: 08-58 00 15 90

E-post: Spamskyddadepostadress_cmVnaXN0cmF0b3JAaW5zcHNmLnNl_Spamskyddadepostadress

Rapporten har lagts till i beställningskorgen. Vad vill du göra nu?

Du kan när som helst gå till beställningskorgen och slutföra beställningen genom att använda länken "Slutför / ändra" i sidhuvudet.