Sök på webbplatsen

Effekter på jämställdhet av reformer i föräldrapenningen

Rapport 2013:17

Sedan föräldraförsäkringen infördes har flera reformer genomförts för att uppnå ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen. År 1995 infördes en reserverad månad för vardera föräldern, som inte kan överlåtas till den andra föräldern. Denna följdes av ytterligare en reserverad månad år 2002, och år 2008 infördes en jämställdhetsbonus. Dessutom höjdes taket för ersättning i föräldrapenningen från 7,5 till 10 prisbasbelopp år 2006, delvis av jämställdhetsskäl.

När de reserverade månaderna infördes fanns förhoppningar om att inte bara uttaget av föräldrapenningdagar skulle bli mer jämställt utan att de även skulle få andra effekter på jämställdheten, främst på fördelningen av hushållsarbetet och kvinnors ställning på arbetsmarknaden. I denna rapport analyseras effekterna av införandet av den första och den andra reserverade månaden på uttaget av tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn (VAB) samt på kvinnor och mäns inkomstutveckling. Fördelningen av VAB-uttaget ses här som en indikator på fördelningen av hushållsarbetet och särskilt kvinnors inkomstutveckling som en indikator på deras ställning på arbetsmarknaden.

Analysen visar att den första reserverade månaden ledde till att mammors uttag av VAB minskade och därmed att skillnaden mellan föräldrarna minskade. Den andra reserverade månaden fick inga signifikanta effekter på uttaget av VAB. En möjlig förklaring till resultatet är att reformer av typen reserverade månader har störst effekt första gången de införs. De flesta pappor använde redan föräldrapenning innan den andra månaden infördes och det är troligt att ökningen från en till två månader spelar mindre roll än att gå från ingen föräldrapenning till en månad, vilket var fallet när den första reserverade månaden infördes.

Beträffande inkomstutvecklingen för kvinnor och män ökade inkomsten för förstagångsmammor med låga inkomster efter den andra reserverade månaden. I övrigt visar analysen inga effekter av de reserverade månaderna på kvinnor eller mäns inkomstutveckling.

Att kvinnornas inkomster inte påverkades efter den första reserverade månaden kan bero på konjunkturläget. När den första reserverade månaden infördes rådde en kraftig lågkonjunktur med hög arbetslöshet i Sverige. Detta kan ha gjort det svårt att realisera en önskan om att öka sin arbetstid. Då den positiva inkomstutvecklingen efter den andra reserverade månaden gäller kvinnor med låg inkomst är det troligt att ökningen består främst i ökad förvärvsarbetstid. Kvinnor med lägre inkomster arbetar ofta deltid eller inte hela året, och reformen har troligen påverkat arbetstiden snarare än lönen.

Sammantaget indikerar analysen att de reserverade månaderna delvis uppfyllde förhoppningarna om indirekta effekter på jämställdheten i form av effekter på VAB-uttag och inkomstutveckling för de föräldrar som först mötte de nya villkoren i föräldraförsäkringen. Dessutom bör hållas i minnet att värderingsförändringar ofta tar tid och att det alltså kan finnas mer långsiktiga effekter av de aktuella regelförändringarna som inte mäts i den här studien.

Författare

Ann-Zofie Duvander, Mats Johansson

Publicerad: november 2013

Publicationsfakta

Rapport

Ämnesområden

Barn & familj

Läs, ladda ner och beställ

Mer information

Postadress: Box 1056, 405 22 Göteborg

Besöksadress: Fleminggatan 7, Stockholm | Lilla Bommen 1, Göteborg

Telefon: 010-174 15 00

Fax:

E-post: Spamskyddadepostadress_cmVnaXN0cmF0b3JAaW5zcHNmLnNl_Spamskyddadepostadress

Rapporten har lagts till i beställningskorgen. Vad vill du göra nu?

Du kan när som helst gå till beställningskorgen och slutföra beställningen genom att använda länken "Slutför / ändra" i sidhuvudet.