Sök på webbplatsen

Kontrollnivåer och normbildning inom socialförsäkringen

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har startat ett projekt för att belysa hur nivån på Försäkringskassans kontroller påverkar normer inom socialförsäkringen. Undersökningen är egeninitierad.

Bakgrund och syfte

Hur socialförsäkringen används och tolkas avgörs inte enbart av individer i enskildhet, utan påverkas av samverkan mellan många människor i olika roller, som till exempel försäkringshandläggare, läkare, anhöriga och sjuka.

Alla formar sig en bild utifrån tillgänglig kunskap eller praxis, och påverkas inte bara av regler utan även av hur andra vanligtvis agerar i samma situation.  Föräldrar med barn i förskola till exempel, möter situationer där skolan eller förskolan är stängd och diskuterar med andra föräldrar om vad som är tillåtet inom den tillfälliga föräldrapenningen.

Huvuddelen av de som mottar ersättningar från socialförsäkringen försöker inte missbruka systemet. Samtidigt är det naturligt att tro att fler kontroller minskar benägenheten att göra fel eller söka ersättning som man inte är berättigad till, liksom att färre kontroller leder till att fusk och fel ökar.

Med det är kostsamt att genomföra kontroller. Försäkringskassan genomför i dag kontroller i cirka 1 procent av de ärenden som myndigheten handlägger. Det innebär att de flesta personer som kommer i kontakt med Försäkringskassan inte kommer att få direkta erfarenheter av kontrollverksamheten. Trots det kan kontrollerna ändå få effekt eftersom människor påverkas både av egna erfarenheter och av hur andra agerar och av vilken information de får av andra.

Detta projekt ska studera hur beteenden fortplantas inom socialförsäkringen genom att människor kommunicerar med varandra om sina upplevelser, och hur omfattande försäkringskassans kontroll behöver vara för att påverka den normbildning som kan uppstå till följd av att föreställningar och beteenden sprids till flera.

Metod

Projektet kommer att använda en simuleringsmetod, så kallad agent-baserad simulering. Med hjälp av metoden kan man analysera de sammantagna effekterna av beteende på individnivå, när en stor mängd individer interagerar med varandra.

I datasimuleringen studeras ett fiktivt händelseförlopp som upprepas under en längre tidsperiod. Ett exempel är:

  1. Personerna vaknar på morgonen och avgör om de ska vara hemma eller gå till jobbet. Av dem som väljer att vara hemma är vissa det av en berättigad anledning, medan andra inte är det. Att vara hemma av en oberättigad anledning påverkas av hur stark normen är att inte agera på det sättet.
  2. Under dagen blir sedan en viss del av de som valt att vara hemma kontrollerade av Försäkringskassan.
  3. På kvällen kommunicerar de som varit hemma detta med en del av sitt nätverk. De för vidare informationen om de blivit kontaktade av Försäkringskassan eller inte. Personernas upplevelser kommer därmed att förstärka eller försvaga andras föreställning om risken för upptäckt. Det påverkar normen och beteendet i nästa varv då förloppet 1-3 upprepas på nytt.

Metoden är företrädesvis hypotesgenererande. Under några givna och antagna betingelser, hur kan då omfattningen av kontrollen påverka framtida utfall. Genom att anta realistiska beteendemönster kan olika policyalternativ testas och analyseras.

Projektfakta

Ämnesområden

Socialförsäkring

Kontaktperson

Fredrik Cullberg Jansson Telefon: 08-58 00 15 19

Planerad publicering

  • 2019 - Q4

Postadress: Box 202, 101 24 Stockholm

Besöksadress: Fleminggatan 7, Stockholm (reception) | Lilla Bommen 1, Göteborg

Telefon: 08-58 00 15 00

Fax: 08-58 00 15 90

E-post: Spamskyddadepostadress_cmVnaXN0cmF0b3JAaW5zcHNmLnNl_Spamskyddadepostadress

Rapporten har lagts till i beställningskorgen. Vad vill du göra nu?

Du kan när som helst gå till beställningskorgen och slutföra beställningen genom att använda länken "Slutför / ändra" i sidhuvudet.