Uppföljning av reform inom bostadsbidrag och underhållsstöd för barn som bor växelvis
PLANERAD PUBLICERING 2022-12
ISF ska följa upp de ekonomiska konsekvenserna för enskilda som berörs av de regeländringar avseende bostadsbidrag och underhållsstöd för barn som bor växelvis som infördes den 1 mars 2018. Uppföljningen genomförs på uppdrag av regeringen.
En första redovisning ska göras senast 15 dec 2020. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 dec 2022.
Syfte
Syftet med granskningen är att följa upp och analysera vilka ekonomiska konsekvenser reformen har haft för enskilda som berörs av reformen. Granskningen ska svara på följande frågor:
- Hur många hushåll (föräldrar och barn) omfattas av reformens olika delar, det vill säga utfasningen av underhållsstödet vid växelvist boende, införandet av det nya särskilda bostadsbidraget vid växelvist boende, höjningen av umgängesbidraget och de höjda inkomstgränserna?
- Vilka är de ekonomiska konsekvenserna för de hushåll som berörs av:
- avskaffandet av underhållsstöd vid växelvist boende,
- införandet av det nya särskilda bostadsbidraget vid växelvist boende,
- höjningen av umgängesbidraget i bostadsbidraget,
- förändringarna av inkomstgränserna i bostadsbidraget
- Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna för hushållen av de sammantagna reformändringarna?
Bakgrund
Den 1 mars 2018 genomfördes en reform inom underhållsstödet och bostadsbidraget som bland annat innebär att underhållsstödet vid växelvist boende fasas ut, att ett nytt särskilt bidrag för barn som bor växelvis införs och att inkomstgränserna för bostadsbidrag till barnfamiljer höjs.
Syftet med reformen var att öka träffsäkerheten i bidragen så att de bättre speglar ett delat kostnadsansvar när ett barn bor växelvis. Den tidigare utformningen av bostadsbidraget och underhållsstödet gav oönskade effekter när barn bor växelvist hos sina vårdnadshavare. Bland annat fick föräldrar vars barn bor växelvis efter en separation tidigare ett större ekonomiskt stöd än vad den som har barnet boende på heltid fick. Vidare hade folkbokföringen en inkonsekvent betydelse för rätten till stöd genom att två särlevande föräldrar med likvärdiga ekonomiska förutsättningar och med barnet boende växelvist blev kompenserade på olika sätt.
Regeringen bedömde att reformen skulle leda till att flera hushållstyper kommer att få ett ökat bidrag, men att den också skulle få negativa ekonomiska konsekvenser för vissa grupper, till exempel ensamstående föräldrar med låg inkomst som tidigare har haft bostadsbidrag för hemmavarande barn samt underhållsstöd vid växelvist boende.
Slutredovisning
Uppdraget slutredovisas i december 2022.