Sök på webbplatsen

Socialförsäkringen mellan inkomstbortfall och grundtrygghet

Pressmeddelande 14 mars 2014

Grunden i stora delar av den svenska socialförsäkringen har i många decennier varit inkomstbortfallsprincipen, som innebär att ersättningen lämnas som en enhetlig andel av inkomsten. Utvecklingen under de senaste 20 åren innebär dock att det svenska socialförsäkringssystemet successivt har glidit från en inkomstbortfallsförsäkring mot ett grundtrygghetssystem. Det beror på att flera av socialförsäkringsförmånerna inte har följt pris- eller löneförändringar efter den ekonomiska krisen på 1990-talet, visar en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF).

 Maximala ersättningar från sjukförsäkringen och andra förmåner som baseras på den sjukpenninggrundande inkomsten räknas årligen upp med prisbasbeloppet och har därmed i stort sett följt prisutvecklingen. Taken i dessa försäkringar har dock inte hängt med löneutvecklingen, och en växande andel av den arbetande befolkningen har därför inkomster som överstiger takbeloppen. År 1992 hade 14 procent av männen och 2 procent av kvinnorna i åldersgruppen 20-64 år en inkomst som översteg taket. År 2010 hade nästan hälften av männen och en fjärdedel av kvinnorna i samma åldersgrupp en inkomst som översteg taket på 7,5 prisbasbelopp i sjukförsäkringen.

I arbetslöshetsförsäkringen, där ersättningar inte har indexerats eller höjts på drygt tio år, har ett grundtrygghetssystem etablerats. Taket i arbetslöshetsförsäkringen är numera lägre än den lägsta tiondelens heltidslön. I början av 1990-talet var ersättningstaket i arbetslöshetsförsäkringen högre än medianlönen.

Vårdbidraget är indexerat med prisbasbeloppet och har därmed följt förändringar av konsumentpriserna. De flesta andra socialförsäkringsersättningar anges i kronor och räknas inte automatiskt om med förändrade priser eller inkomster. Barnbidraget har dock höjts ett antal gånger, så att den reala nivån är ungefär densamma i dag som i början av 1990-talet.

De offentliga försäkringarna täcker alltså en allt mindre andel av inkomstbortfallet vid sjukdom, föräldraledighet eller arbetslöshet. Kompletterande ersättningar från privata eller kollektivavtalade försäkringar har därför blivit vanligare, och de har också större ekonomisk betydelse för de försäkrade. Alla omfattas dock inte av sådana försäkringar. Utvecklingen av den allmänna försäkringen är därför viktig. De kompletterande försäkringarna behandlas inte i rapporten.

Rapport   2014:4

Rapporttitel

Utvecklingen av socialförsäkringsförmåner sedan 1990-talet

Mer information

Läs, ladda ner och beställ

Postadress: Box 202, 101 24 Stockholm

Besöksadress: Fleminggatan 7, Stockholm (reception) | Lilla Bommen 1, Göteborg

Telefon: 08-58 00 15 00

Fax: 08-58 00 15 90

E-post: Spamskyddadepostadress_cmVnaXN0cmF0b3JAaW5zcHNmLnNl_Spamskyddadepostadress

Rapporten har lagts till i beställningskorgen. Vad vill du göra nu?

Du kan när som helst gå till beställningskorgen och slutföra beställningen genom att använda länken "Slutför / ändra" i sidhuvudet.