Sök på webbplatsen

En utvärdering av inkomstmåttet i inkomstindex

Pressmeddelande 26 april 2016

För att undvika problemen med dagens indexering av pensionssystemet är det värt att överväga två separata inkomstindex, ett för pensionärer och ett för pensionssparare. Positiva effekter kan också uppnås om inkomstindexeringen tar hänsyn till utvecklingen för hela befolkningen i yrkesverksam ålder, inte bara den del av befolkningen som är yrkesverksam. Det konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i en ny rapport.

ISF kan konstatera att inkomstmåttet har varierat kraftigt vissa år, att det anknyter till den aktuella inkomstutvecklingen med fördröjning och att det har utvecklats i en takt som har bidragit till att minska den finansiella stabiliteten i pensionssystemet. Dessutom har de prognoser, som inkomstmåttet bygger på, visat sig innehålla brister. Studien visar att det inte finns en enkel lösning på hur inkomstmåttet ska kunna justeras, eller definieras om, för att på ett bättre sätt än i dag spegla utvecklingen.

– En grundläggande fråga är om utvecklingen av inkomstmåttet bör spegla inkomstutvecklingen bland personer som är yrkesverksamma eller om den snarare bör spegla standardutvecklingen bland alla personer i yrkesaktiv ålder, säger Marcela Cohen Birman, en av författarna till rapporten.

ISF konstaterar att ett inkomstindex som är väl anpassat till både indexering av pensioner och indexering av pensionssparares pensionsbehållning är svårt att konstruera. ISF anser därför att det är värt att överväga två separata inkomstindex. En sådan genomgripande förändring av inkomstindex kräver dock en grundlig genomgång av vad indexet bör ha för egenskaper samt hur stor vikt de olika egenskaperna ska ha för pensionärer respektive pensionssparare.

ISF konstaterar vidare att man kan uppnå flera positiva effekter med ett inkomstmått som inkluderar hela befolkningen i yrkesverksam ålder. En är att ett sådant mått skulle anknyta bättre till standardutvecklingen i samhället än dagens inkomstmått som bara inkluderar dem som har en pensionsgrundande inkomst. Ett sådant mått skulle också reagera relativt snabbt på förändringar i ekonomin och därmed bidra positivt till systemets finansiella stabilitet.

– Att finna ett inkomstmått som bättre uppfyller de urspungliga intentionerna när pensionssystemet reformerades försvåras av att det till viss del ställs motstridiga krav på vad inkomstindex ska uppnå, säger Marcela Cohen Birman.

Bakgrund:

I det reformerade pensionssystemet ska pensionen i princip utvecklas i samma takt som den yrkesverksamma befolkningens inkomster. För det ändamålet finns ett inkomstindex vars förändring från år till år i normala fall avgör hur utgående pensioner och innestående intjänade pensionsrätter utvecklas över tid. I rapporten utvärderas om konstruktionen av det så kallade inkomstmåttet som inkomstindex bygger på uppfyller de intentioner som fanns när pensionssystemet reformerades.

Rapport   2016:6

Rapporttitel

En utvärdering av inkomstmåttet i inkomstindex

Mer information

Läs, ladda ner och beställ

Postadress: Box 202, 101 24 Stockholm

Besöksadress: Fleminggatan 7, Stockholm (reception) | Lilla Bommen 1, Göteborg

Telefon: 08-58 00 15 00

Fax: 08-58 00 15 90

E-post: Spamskyddadepostadress_cmVnaXN0cmF0b3JAaW5zcHNmLnNl_Spamskyddadepostadress

Rapporten har lagts till i beställningskorgen. Vad vill du göra nu?

Du kan när som helst gå till beställningskorgen och slutföra beställningen genom att använda länken "Slutför / ändra" i sidhuvudet.